roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

lördag 27 december 2014

bjällerklang, bjällerklang...


Måste bara lägga in den här snodda bilden eftersom jag är lite hästtokig sen gammalt och har haft och kört häst på samma vis. Blir så nostalgisk och glad! Kan höra travljudet och frustandet blandat med knirr och knarr och säkert har hästen en dombjällra mellan putorna bakom manken där den bärande klangen hörs långt in i skogen.

Ser ni skillnaden på selningen i Sverige och här  i Finland ? Här har vi lärt oss vintersela av ryssarna. På sommaren selar vi som i Sverige. I Ryssland selar se så här året runt. Inga skaklar i trä som trycker på hästens flanker utan den rör sig smidigt mellan bågen, vet inte vad den heter på svenska, den som går upp över hästen och håller ut skaklarna. Underbart.
Särskilt i tungt arbete är den här selningen idealisk. Så bra att den gamla konsten att använda häst i arbete inte dött ut med de gamla hästkarlarna.

Gott Nytt År alla !!


onsdag 17 december 2014

julesnö!

Det är inte klokt så mycket mat man ska laga till jul.  Det finns alldeles för mycket gott,  överflödet gör att man blir yr i bollen. Bäst att hålla sig till traditionerna. Men nej, det går bara inte, hur kunde man äta så tung mat ? Köttbullar, skinka, revbensspjäll, syltor och pastejer, allt på en kväll, hu.  Lutfisken kan jag ändå nte vara utan, lutfisken är basisk och bra för magen. Vit sås till med kryddpepparkorn som syns, ärter och potatis. Som efterrätt fruktsallad med zabaionesås.
 Till kaffet en liten bit chokladkaka med apelsintryffelfyllning...


Vaknade i morse till en ljusare värld! Om inte andligt så bokstavligt och det gör mycket för det andliga att se julkortsvyer åt alla håll!

Snön lyser vit på taken och skogens unga träd böjer sig för den våta snö som kom och nu frusit och böjer stammarna nådeligt över vägen. Vackert är det efter allt gråmurrigt mörker.

Här uppe är det så lite dagsljus att gör snön underverk för sinnet.




tisdag 9 december 2014

snart är det jul igen

sa han som låg inunder tåget brukade mamma säga.  Oj vad den tiden går! Ute skiner en blek sol över en gråbrun värld, få se om eller när snön ska komma. Det ÄR varmare ute än när jag var barn, den här tiden hade vi snö och is och åkte skidor, spark och skridsko.

Under femti år har det skett en förändring. Under tiden jag upplevt världen. Under tiden de som makten hava grälar om hur vi ska kunna bemästra detta faktum går tiden och det blir bara varmare. Jaja, jag tänker som så: värre saker har denna jord varit med om och naturen bryr sig skit i människan. Det enda den ska ha är tid. Tid att reparera, konstruera och utveckla nya livsformer.

En liten tid vi leva här med mycken möda och stort besvär. Under tiden gör vi så gott det går och ställer till en roliger dans för julen är om inte överflödets tid så är det eftertanke och stillhet.