roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

torsdag 16 oktober 2014

krikonträdet


Det växte ett krikonträd på vår gård när jag var liten.  Jag måste ha varit två, tre år när jag stod under det trädet och stoppade ett krikon i munnen. Det fanns inte fler än detta enda krikon,  kanske det var därför det kändes så magiskt märkvärdigt.  Så gick åren.  Trädet gav inte längre frukt, av någon anledning. Det sågades ner  men stannade för evigt kvar i minnet.

Många år efteråt planterade jag ett krikonträd på gården i hopp om att få uppleva smaken på nytt.. I år blev det av. Över 60 år senare.

Nu bor jag inte där längre men det gör inget. Krikonträdet bor där och mår gott.

Inga kommentarer: