roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

tisdag 26 februari 2013

ingen bloggbild

från min smarttelefon. Det var närmast för att kunna göra det som jag skaffade den här smarta lilla saken. Harm. Nokia har inte avtal med Googles app för fotoöverföring, och jag hittar ingen annan app som skulle funka. Vet någon?
I övrigt är jaghelt nöjd med min Nokia 820, det är fantastiskt att ha nätet i fickan. Nackdelen är att jag så lätt fastnar i det. Pillar och petar på min lilla platta för att lära mig hitta i labyrinterna. För att hänga med gäller det att ta tag i sina omedvetna behov och snabbt göra dem till en nödvändighet. Haha, man känner sig med i gänget där alla är frånvarande i sina telefoner " Va, sa du nåt? Har inte tid med dej nu när jag har hela världen som i en liten ask. "

lördag 23 februari 2013

bloggkurs!

Detta med att blogga är inget man gör lite hipp som happ har jag fått lära mig ikväll. En föreläsning i anrik gammal herrgård under en glittrig kristallkrona. Jag behöver inte säga att det var fräs och fart över tre de tre kunniga tjejerna. Linn, Karin och Peppe med fina ideer och vinkar, tack! Goda smörgåsar kaffe, te och godis fick vi, nu gällerr det att ligga i för att bli blogggumma!
Skriver på telefonen så bokstäverna hoppar, att få in nån bild från kvällen är stört omöjligt med den här Nokian. Miss miss Nokia, ni måste ta in Android om ni tänker få upp försäljningen igen.
Tar in bilderna med datorn senare. Nu en kopp örtte!

tisdag 19 februari 2013

Första skidturen

I fjol stod skidorna vid ytterväggen halva vintern och gav ett sportigt intryck tills drivan smalt. Idag har de sportat på riktigt. Greppade stavar och klev i bindningarna och mot Sherwoodskogen det bar.
Kände otränade muskler på armar och mage. Som fick sig en dust, det ska de få varje dag nu. Har jag åtminstone föresatt mig.
Min käre fästman har slagit upp vår förlovning. Nu är han i Norge och hälsar på en ny kvinnlig bekantskap han seglade med i somras. Hon ville att han skulle komma och titta på foton från seglatsen.
Jag får sjunga som Monika Zetterlund, " jag går här i rester av vårt liv, --hon är mycket finare än jag... "
Deppigt. Har ofta tänkt när jag varit sådär riktigt lycklig: jaja, var glädjrstund på jord betalas må med sorg. Så da min pappa alltid.

Har förgrott stockrosor och småsmå skott gläder. Så har jag sått frön av eldkrasse, en utmaning jag prövat förut. Hoppas det lyckas, här är kanske för långt norrut men det är en varm plats jag sett ut åt den och utmaningar känns alltid spännande. Något att se fram emot.

onsdag 13 februari 2013

Gumman min



 Målar lite halvhjärtat somliga dagar.  Ateljen är utan vattenledning och det är lite krångligt när man målar med vattenfärg.  Igår blev det inget, var på väg till ateljen men fastnade i stan.  Blev bjuden på en kaffe och semla i vår lilla bokhandel. I helgen hjälptes vi åt att möblera om  där och det är mycket i en affär! :-)  Resultatet var alla till belåtenhet och det blev hemtrevligt, mysigt, som det ska vara i en bokhandel där man träffas, pratar om allt och alla med alla.. 





A propå hästköttsdebatten minns jag väl att det var vanligt med hästkött i korv och pålägg när jag var barn. Nu blev Findus ett Fuldus genom sin oärlighet. :-)

måndag 11 februari 2013

äta med gott samvete

Har tävlat med mig själv den senaste tiden genom att försöka handla och äta mat som inte orsakar lidande, det vill säga inverka negativt på någon led under sin produktion. På det vi behöver för att leva, vatten, luft, människor och växtlighet
Det ärinte så lätt att veta hur och vilka vägar maten kommit tilll butiken och inte så svårt när jag för det mesta äter ensam. Märker att man inte kan leva utan att det någonstans sätter spår i miljön, eller inverkar på människor och djur. För att livsmedelsindustri ska uppehålla sin standard och utbud och valmöjligheter får alltid någonting eller någon lida för det. Djur och miljö och människor.
Det känns ibland meningslöst att handla rätt, man är tvungen att ligga i. Vem orkar och framför allt ha tid? Men det som känns menigslöst i stunden har en större effekt i det långa loppet. Jag vill helst äta mat som producerats inom en liten radie där jag bor . Det ger ett gott samvete och det är faktiskt bästa kryddan.