roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

måndag 30 januari 2012

Mor ligger på bädden nu.



Det vill säga bäddavdelningen som med ett annat ord visst kallades för långvården i Sverige. Men det ordet fick en så dålig klang att det visst heter något annat. Alltnog, sedan en månad har hon varit där och med tiden under mina besök har jag fått en  inblick i hur tillvaron där kan te sig för en människa som levt ett långt och rikt liv.

Mamma är anpassningsbar, optimist, väluppfostrad och klagar inte. I början, under de första dagarna ville hon röra på sig, sängen och rummet tedde sig ohemtrevligt nytt och främmande och eftersom hon alltid varit rörlig och lätt i kroppen som en ung flicksnärta tog hon sig upp och iväg på egna promenader i korridoren. Naturligtvis föll hon. Hittades liggande blodig på golvet, fick ett sår i pannan som måste sys.

Det bekom henne inte så mycket, vad är ett sår, sånt läks snabbt, sa hon och log.  Det tog inte så lång tid innan hon hade fallit i korridoren igen och denna gång var hon blå från axel ner över hela armen och hade ett blått öga. Ont hade hon också. Det fick vänta någon dag, kanske det skulle bli bra av sig själv. Vi kan ju inte binda fast dem, sa någon av personalen. Nej, det skulle vara en skam.  Men hon klagade över att hon inte kunde sova och att armen värkte. Då togs det röntgenbild och det visade sig att nyckelbenet gått av.

Nu är det läkt.  Mamma håller sig mera stilla nu, hon har anpassat sig helt, blivit mera hospitaliserad i brist på stimulans.

Det märks obehagligt tydligt att personalen har för mycket att göra. De kvällar i veckan jag är och hälsar på hjälper jag henne att äta, går med på toaletten, tvättar, byter blöja och kläder som blivit nersolkade av mat och urin. Hennes rumskamrat visar rörande tacksamhet när jag kommer och hjälper henne i säng när hon är för trött att sitta i rullstolen och vänta. Hon väntar på att personal ska komma och hjälpa henne på toaletten innan sänggåendet. Rumskamraten skämtar självironiskt men de två har inte mycket gemensamt. Mamma hör dåligt och är tidvis frånvarande i verkligheten.

Endel av personalen visar stor ödmjukhet och respekt för de gamla, behandlar dem med värdigt tålamod medan andra, särskilt bland de yngre som ännu inte blivit erfarna i livets strid är överlägsna och otåliga. Undrar om de skulle vilja hamna på samma ställe och bli behandlade på samma sätt som de behandlar de äldre? Så långt harde svårt att föreställa sig framtiden, först ska livet levas.

De gamla som levt och sett och en gång varit människor som upplevt förälskelser, kärlek, besvikelser, krig, död, barn och barnbarn och så mycket en människa bara hinner uppleva under en livstid som kunde rymma volymer av böcker har rätt att under sina sista levnadsår bemötas med respekt och vördnad.

 Jag skulle gärna sköta henne själv men har inte de förhållanden som borde vara och det skulle bli för tungt.

onsdag 25 januari 2012

januarikyla

och februariyra heter det men det låter bättre på finska, kallare, mer målande  på nåt sätt. "Tammikuun pakkasta ja helmikuun tuiskut." Hör hur det är kallt och knäpper i knutarna på finska - pakkasta, och hur snön yr- tuuuiiiskuuut. Inte bara yr utan slår mot kinden.

Det är intressant hur språket beskriver sin miljö när man har kommit in i själva musiken i det. Så att säga.

Vacker är vår vinter och så vit är snön, skrev Topelius och nog är det sant. Friskt och rent, det glittrar och bländar av tusen kristaller.


Här lite vinterbilder. På den övre bilden hade jag inte ställt in vitbalansen. Eller kanske det var så här blått? Här står minsta barnbarnskillen och vi är på väg att hämta potatis ur källaren som ligger under lekstugans golv.


En skopa snö. Skopan är förstärkt för säkerhets skull. :-)

Lekstugan med potatiskällaren.  Bilden blev lite sned. Nu har vintern kommit och sonen med flickvän kommer hem från Västindien på fredag- det blir en rejäl temperaturförändring för dem! 

lördag 21 januari 2012

Hyresgäster II

Fick äntligen höra något från den kvinnliga partnern av paret som hyr. Hon relaterade till deras advokat som tagit kontakt. Han skulle göra upp ett papper "som ni kommit överens om därför att ett skriftligt avtal är till fördel för båda." Jojo, nu passade det att göra upp skriftligt, tänkte jag.  Då jag skrivit under att jag betalar mer än hälften av hyressumman i renoveringskostnader så är saken ur världen. För övrigt tänkte hon inte kommentera vem som borde ha gjort vad. Detta skrev hon via sms.

 Jag svarade att jag inte har någon som helst skyldighet att betala någon som helst renovering som vi varken skriftligen eller muntligen kommit överens om. Lokalen var i gott skick när ni hyrde den. Jag inväntar hela hyressumman.  I fortsättningen kan ni ta kontakt med indrivningsfirman vars utgifter ni är skyldiga att betala.


Så ringde advokaten på nytt.  Bara att de hade bussat en advokat att ta kontakt med mig har efter den  första chocken fått  mig att ilskna till. Jag sade samma sak till honom som jg svarat hyresgästens sms.
"Varför säger du så?" frågade han.  ( ??? )  Gud, han måste tro att jag är ett dumt våp som kan behandlas som "lilla gumman".
  "För att det är så saken ligger till."
Nu fick jag  tillfälle att berätta min version av händelseförloppet.   Han visste inte att jag upprepade gånger försökt nå hyresgästerna för en förklaring, att jag sagt upp dem två gånger utan svar och slutligen tvingats gått till indrivningsfirma och att ärendet som bäst  behandlas  tingsrätten. Nu blev han ännu mörare i tonen.

" När tog du kontakt med indrivningsfirma?" frågade han. "För ett par månader sen.  Nu väntar jag bara på vidare åtgärder från tingsrätten."
"Har du varit i kontakt med någon där? "
"Naturligtvis!"

Han pratade något om att det kan bli rättegång och dyrt om det blir så och att jag skulle komma till honom och skriva under förlikningspappren. Saken är klar, han tror jag är lättskrämd för lag och myndigheter. "Jag kommer inte någonstans och skriver inte under någonting alls" svarade jag.

" Jaha, men då kan du kanske skicka en kopia av hyreskontraktet, Solveig, så får jag se det?"
När har jag blivit Solveig för honom, jag har ju aldrig sett karln?? Det kändes obehagligt lismande.  "Era vänner hyresgästerna har ett likadant kontrakt,"  sa jag. "Fråga dem."

"De har tyvärr inte så god ordning på sina papper så jag skulle vara mycket glad, Solveig, om du ville skicka en kopia."
Så mycket kände han dem, tydligen.

Naturligtvis kan Solveig det.

Fortsättning följer. 





Koltrasten!

Måste gå ut i kväll och ge mera gott åt den rara fågeln-

som kämpar för att överleva. Nu får den inte störas och slösa med energi.. Hoppas hoppas den klarar vintern så får vi höra ljuva toner i sommar. Kan det bero på klimatförändringen att den synts här två vintrar å rad?

torsdag 19 januari 2012

Hyresgäster

En erfarenhet rikare blir man hela tiden. Jag är hyresvärd och som sådan är det inte mycket man kan göra när hyresgäster helt enkelt struntar i att betala hyra månader i sträck. Inte ens söker någon billigare bostad när det finns. Det genererar mycket besvär, bekymmer också ekonomiskt.  Dels påverkar det  min egen betalningsförmåga till byggjobbare och i förlängningen hela samhället. Dessutom är det känslomässigt tungt, jag känner sig kränkt och ignorerad, ledsen och arg.

Jag har hyrt ut en toppenfin lägenhet och nu har jag inte sett hyran komma på 8 månader. När 4 månader utan hyra gått ringde jag upp hyregästerna och undrade omde har det besvärligt på något sätt och inte kan betala. Svaret var att de skulle betala men att hyran kommer att komma lite oregelbundet pga att de renoverar ett hus. Ja, då så, då väntar jag den nästa månad i stället, förstår så väl för håller också på och renoverar bla bla.. Någon månad gick. Då sände jag en betalningspåminnelse. När 6 månader utan hyra gått tog jag ny kontakt men utan resultat.

Visste inte varifrån jag kunde få hjälp, sökte och fann på nätet hyresvärdarnas förening eller nåt sånt och fick där veta om en indrivningsfirma, tog kontakt med en och jo, de skulle sköta om saken. Från den sjätte  månaden utan hyra skickade jag en uppsägning till hyresgästerna med två veckors varsel. Enligt hyreslagen gäller inte gängse uppsägningstid om hyran uteblivit mer är 6 veckor. Inget svar från hyresgästerna. När uppsägningsdagen gått ringde jag hyresgästerna men fick inget svar. Jag ville anta att de hade flyttat så jag tog mig friheten att gå in i lägenheten för att kolla. Den var inte tom, de bodde helt 100% kvar.  Det kändes fel att gå in, mycket olustigt. Det borde jag inte ha gjort. Men hur skulle jag annars ha fått veta om de bodde kvar eller inte? Frågat disponenten så klart, det tänkte jag inte på då!

Väntade två månader. Ringde upp indrivningsfirman som då skulle  kontakta tingsrätten som skulle delge hyresgästerna att det gått till doms. Tiden gick, jag ringde tingsrätten för att höra hur ärendet avancerar, om de alls gjort något åt det. Jo, hyresgästerna hade fått kuvertet med delgivningen men inte löst ut den från posten. Brevet hade kommit tillbaka till tingsrätten oöppnat.

Skickade ett nytt meddelande strax efter jul till hyresgästerna om att de nu är uppsagda från den första februari.  För att få dem att reagera och för att få lägenheten uthyrd på nytt till hyresfolk som kunde betala hyra ringde jag  mäklare. Hon tog kontakt med hyresgästerna för att få tillstånd för visning men hon fick svaret att de inte tänker flytta "i det närmaste." 

Fick prata med stämmomannen på tingsrätten igår. Han frågade telefonnumret till hyresgästerna och skulle ta kontakt med dem. Vad sen, frågade jag? Ja, det blir väl polissak och tvångsvräkning.

Så ringde  en advokat i morse!  Han presenterade sig som hyresgästernas förlikningsman. Det var ett mycket märkligt samtal. Han pratade nästan forcerat oavbrutet och påstod sig känna hyresgästerna väl, de är ärliga och propra, och kallade dem vid smeknamn. De skulle flytta den sista februari, trots att deras hus ännu inte är riktigt färdigt. De har satt ner mycket pengar på renovering av lägenheten och gjort mycket själva som enligt alla utgifter de haft ungefär skulle motsvara hyresfordran för dessa 8 månader. Så räknade han upp ett antal summor. Det blir ungefär hela hyressumman det.

  Vad!! Jag blev alldeles paff. Någon renovering var det aldrig tal om, lägenheten var ju helt fin då för fyra år sedan då de hyrde den!  Jag försökte förklara händelseförloppet men hans dyrbara tid  hade inte rum för några förklaringar. "Det lägger han sig inte i."  Så höll han ungefär en halvtimmes monolog och undrade om jag,  mycket förbindligt,  kunde gå emot dem och vara positivt inställd för de var ju rent brottsligt att gå in i lägenheten utan deras lov. Lägenheten har stigit i värde och de har renoverat den med god smak, sa advokaten. 

Jag har för mig att advokater ska vara sakliga och opartiska och vill höra bägge kontrahenter.

 En renovering har skett där skåpdörrar bytts ut och väggar målats är väl bra men det behövdes inte. Undrar om det hänt något så att de måste renovera.. .  Frågade om det finns kvittenser på allt de gjort.  Varför har de renoverat om de ändå håller på med ett hus?  Har de inte varit nöjda som den var kunde de ju ha sagt något. Märkligt är det, och obehagligt att de anlitat en advokat som försöker få mig att betala något jag inte velat ha. 

Det ska bli skönt när de flyttat.  Hoppas indrivningsfirman gör skäl för sitt namn.

 Fortsättning följer i ett senare blogginlägg!




D-vitaminbrist

Läste i tidningarna om att barn får för lite D-vitamin. Från oktober till april borde alla nordbor äta extra D-vitaminer.
När mina barn var nyfödda rekommenderade rådgivningsbyrån 3-5 droppar D-vitamin varje dag under hela uppväxttiden. Första flaskan fick man på rådgivningsbyrån och därefter köpa på apoteket i en liten gul flaska lagom för att inte vara skadligt om någon unge fick tag i den och drack alltihop.
Kanske det har frångåtts för att mjölken idag är vitaminiserad?  Det är ju osäkert om barn överhuvudtaget dricker tillräckligt med mjölk alla dagar.

 Engelska sjukan kallades det när skelettet i extrema fall deformerades. Jag vet inte om det beror på vitaminbristen jag hade som barn men min rygg blev sned och ena benet 1 cm längre än det andra.  Har  råkat ut för benbrott i båda benen, kan inte säga om det beror på bristen men det var väl lite si och så med extra vitaminer tiden efter kriget.

Unga växer snabbt och slarvar ofta med maten.   För att inte bli skör som vuxen och behöva gipsas eller gå flere veckor på kryckor och ha ont helt i onödan borde alla föräldrar och hälsovårdare vara noga med att barn får i sig bra mat lagad av råvaror som man vet vad det är.

Läste också att många unga dricker energidrycker flere gånger i veckan. Det är skrämmande eftersom de innehåller drogrelaterade ämnen som tar bort hungerkänslorna och är direkt skadliga.

 Numera smakar fiskleverolja gott av citron, tar en matsked varje dag, förut var den uäk så illa.  


måndag 9 januari 2012

den blå timmen

Till grannstaden i söder för att besöka tandläkaren idag. Vackra färger under hemresan gjorde att jag fiskade upp kameran och siktade medan ögonen siktade på vägen. 



Vackert. Tre fåglar följer mig på färden...

fredag 6 januari 2012

La galette des rois

 


Det ser enkelt ut för en mästare, för mig en verklig utmaning. Måste bara pröva! Men hur få mandelkräm?

 Jo. Här!