roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

fredag 25 februari 2011

mamma

Så är man där, det som man tyckte aldrig skulle hända fastän det fanns där i baktankarna att det är hur möjligt som helst.
Hon har ju funnits jämt, varit solen och glädjen hur klyschigt det än låter. Nu håller åldern på att ta ut sin rätt. Tidens tand och allt det där. Mamma håller på att förloras, våra goda stunder är snart minnen.

Så länge vi kan och hon kan sköter vi henne i hennes hem, tar en dag i sänder. Hon rör sig inte mera så mycket, går korta sträckor med käpp. Aldrig så hon skulle klaga, säger bara hur jävligt det är att bli gammal. Pratar och ler, hennes goda humör och humor är helt enastående och smittsamt. Liten och späd med en stark vilja, alltid glad, skarp och rapp. Hon är en lady i Alexis Kivis åttonde broders skepnad.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Vad fint du skriver om M-L. Måtte vi alla få åldras med värdighet, med tanke och humöret i behåll.
// Maria

Mångmamma sa...

Skickar en kram till er.

solveig sa...

Tack Mångmamma. Ja, maria, det ska vi.

solveig sa...

Stor bokstav ska det vara, Maria. :-)

Anonym sa...

Även jag trodde att min mamma skulle vara som hon alltid varit, men med ålderns rätt så....Det är väl det som kallas livet. Kram på dig. Gundel från KH