roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

lördag 8 januari 2011

gott nytt brödbak

Hoppas alla kommit in i vardagens jämna lunk igen, det är ju den som är livet.

Nyårslöften har jag inte vågat mig på. Nyårsdrömmar låter trevligare och är till intet förpliktigande. Drömmar kan gå i kras av sig själva medan löften som inte hålls känns som små personliga nederlag och det är inte bra för självrespekten.

En annan sak. Jag har äntligen lärt mig baka surbröd! Jag vet, det låter lite tjatigt, snart står alla surbrödsrecept upp i halsen. Men hör och häpna, jag har lärt mig att baka utan jäst! Efter år av försök och misstag. Man ska inte ge sig. På vetesurdegsrot, vatten, mjöl och salt. Inget mer. Världens enklaste, det behöver inte knådas det minsta. Blandar grunden på kvällen, sätter till vatten, salt och mera mjöl följande dag. Rör om med jämna mellanrum tre fyra gånger med ca 1 timmes mellanrum och låter det jäsa upp igen. Smeten/degen ska vara lös, inte ett dugg handvänlig utan rejält kladdig.

Jag rör inte med ett finger i kladdet, det är ungefär som att baka en kaka. På kvällen ner med kletet i en bakpappersklädd avlång form och så i kyla över natten.

In i het ugn, över 275' C följande dag med ett par vattenskvättar efter så att degen får fukt och pöser lite till. Den torkar annars för snabbt på ytan i den hårda värmen. Sänker temperaturen till 250' och vädrar ut ångan. Vädrar ett par gånger till för nu ska skorpan torka och bevara saftigheten inuti. Efter ca 40 min borde det vara färdiggräddat. Brödet ska låta dovt när man knackar på det och skorpan är snudd på lite bränd men ändå icke.

Alla ugnar är olika, mjöl och rumstemperaturer varierar från plats till plats. Man måste experimentera sig fram till vilket sätt som passar just mina förhållanden och ingredienser bäst. När man kommit fram till det alldeles egna brödet går det som på spåret.

Brödet håller en vecka, kanske mer om det inte blivit uppätet så att jag kunnat garantera det. Det är saftigt, skorpan är rejält tuggtrevlig och brödet behöver inte packas in i plast. Plast är rena döden för den goda skorpan. Plast fanns inte då på den gamla goda tiden, det räcker med en brödduk att förvara brödet i. Plast borde aldrig ha uppfunnits.

Receptet kommer i nästa inlägg för jag orkar inte gå och söka det mera ikväll. Gonatt på alla goa människor!

2 kommentarer:

Cicki sa...

Jag bakar väldigt ofta surdegsbröd, på vetesurdegsgrund eller rågsurdegsgrund. Det ger det godaste brödet. Men för att variera så bakar jag även vanligt jäst bröd mellan varven också. Hembakt bröd är ju det bästa och billigaste. Min mage har blivit mycket bättre sedan jag började baka eget. Tror det har att göra med alla tillsatser som finns i köpebrödet. Kanske också för att det är nyttigare bakterieflora i surdegsbrödet.

solveig sa...

Ja, så är det. Jag blir lite vördnadsfull när jag tänker på hur mycket arbete som behövdes förr för att få bröd. Röja mark i skogen, rensa, plöja, harva gödsla, så, välta, följa med vädret.. skörda, tröska, torka, mala .. då först kunna baka. Inte att undra på att det fanns skådebröd i synagogor och andra heliga ritualer som förknippas med just bröd. Jag tycker att det nästan är snudd på helgerån att sätta till kemikalier i bröd för att det säljer bättre.