roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

torsdag 13 januari 2011

en vanlig dag

rutiner som blivit goda vanor är tryggt. Kanske det är sånt som hör till åldern? När man motvilligt tar emot förändringar, är rädd att jorden går under om rutinerna bryts? Jag äter havregrynsgröt med äppelmos varje morgon och ser till att få dagsljus på mig mittt på dagen med någon slags uteverksamhet.

Så tänker jag ibland, gud, vad lycklig jag är. Bara för ingenting och allt.

Skottade snö, hela gården fin. Med raka fina kanter. Blev svettig. Värmde gårdagens kålsoppa till surbrödet och lingonpaj till efterrätt. Kaffe.

Bakade muskovadosnittar. Dottern kom med två kiddar, den äldste och den minste. Den minste kröp omkring och den äldste pratade om allt mellan himmel och jord medan han klippte en bit av köksgardinen. Jag sade. Nu blev jag nog så lessen att jag nästan skulle kunna gråta en skvätt men du tänkte säkert inte efter vad du gjorde utan vad du sade och så for saxen dit bara. Då sade den lille femåringen. Du förstår mormor att jag ju tycker om dej och skulle inte göra något sånt här men det bara blev så.

Vi var överens. Vad betyder ett litet hörn av en gardin då vi förstod varann så bra?

4 kommentarer:

Cicki sa...

Vilken gullplutt. En sönderklippt gardin är ju en världslig sak, som Karlsson på taket skulle säga....:-)

solveig sa...

Ja, bara materialistiskt.. :-)

Mångmamma sa...

Läst ikapp lite hos dig.
Underbart bröd!
Ogillar/har inte lärt mig att förstå bastu!
Sött barnbarn.
Trevlig helg!

solveig sa...

Mångmamma, man ska vänja sig vid bastu. Det är mycket skönare än spa. Som en pånyttfödelse! Det beror mycket på hur bastun är värmd. Den får inte vara för sval eller för torr eller het att bara bränner i skinnet. :-)