roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

måndag 30 augusti 2010

ny dag

och ny vecka blank och ren. Det har varit en hujsigt håsig helg med fart och fläng. Hinner ändå stanna upp och tänka till, nappa tag i en känsla, i de flyende ögonblicken; så bra allt är just nu. Med risk för att till sättet verka lite frånvarande, ansträngt glättig och allmänt konstig för ibland hinner jag gå omkring och fundera på ålderdom och kommande död också.
Va, inte kan man gå omkring och fundera på sånt mitt i verksammaste livstid?! Jo, visst kan man. Jag gör det ibland, det hör väl till åldern. Att leva är att dö. Fastän inget tyder på någon kommande tidsbestämd hädanfärd så är den ännu säkrare än det att man blivit född för det var en slump om någon. Därför är varje dag en underbar gåva och värd att ta tillvara på bästa sätt.



Det har varit dop i helgen. Mitt tredje barnbarn tog glatt emot sitt namn i går, prästen talade så vackert och solen sken in genom fönstren och allt var så fint.




Någon tid innan hade barnbarnets farmor och farfar begravt sin far respektive mor.

Livet vandrar vidare och tankarna i bloggen vandrar hit och dit.

fredag 27 augusti 2010

pang pang


Tjahapp, så är det villaavslutning igen. Vad det är? Jo, den sista helgen i augusti firar vi stuglivets sommaravslutning med brasor, marschaller och fyrverkeri. Man äter gott och badar bastu och umgås och myser i mörkret och tackar för ännu en härlig säsong. Snubblar på strandstenarna och trevar sig fram till levande belysning och tycker det är hemskt mörkt plötsligt, hur gick det så fort?

I kväll har vi suttit vid köksbordet och tillverkat fåniga huvudbonader till morgonkvällens begivenhet, det är roligt att vara barnslig när man är vuxen, och tvärtom. Skärgården blir upplyst längs stränderna, det är mycket vackert, varje skärgårdsbo som kan illuminerar och lyser upp sin plätt i paradiset och det smäller och smattrar. Fjärran är friden och när alla sänt iväg en massa pengar till väders i form av stjärnregn och vissel och tjut och krutröken lagt sig lägger den sig igen, friden, kring kobbar och skär tillsammans med skräpet (sic) och naturen kan andas ut. Förutom redan skrämda sjöfåglar som lever ett osäkert liv för ännu ligger jägarna där i vassarna och lurar med sina puffror för att få spännande naturupplevelser med den motiveringen att de idkar jaktvård. Bäh. De kunde vårda så att de siktar på de fåglar det finns för mycket av i stället för sjöfåglar av sällsyntare art. Men antagligen är de så kallade andjakten en kvarleva från den tiden änder fanns i mängd och måsar en mera mindre mängd än idag.

Slut på inlägg.

onsdag 25 augusti 2010

filosofisk idag

Har varit ute på en filosoferingsrunda idag. En härligt skön cykeltur. Först kolla båten, orkade inte göra det igår natt. Efter det klippte jag gräset huga vilket oljudsjobb, men finfint blev det. Därefter en tur till ödetorpet vid stranden.


Fiskarbönder fanns det särskilt här nära kusten vilka levde på vad fiske och odling gav. Där det fanns en källa med gott vatten nära byggde man sin stuga.


Man ser ibland ensamma äppelträd växa liksom för sig själv. Huset har rivits eller bara försvunnit.


Här står stuga och äppelträd kvar.

Så gavs det en kort tid i överflöd för dem som levde här. Rödaste röda juläpplen.

Fägringen lurar med död och förgänglighet.



Lika självklart som luften vi andas


går allt stilla och långsamt tillbaka in i kretsloppet.


Om inget underhålls. Tiden arbetar tillsammans med betingelserna vi lever av.


Sol, vind och regn och is.

Men så till vad som i denna stund idag är. Här har en hantverkskurs på jakt efter material skalat näver av björkarna. De sa att det inte skadar träden. Hoppas deras näverarbeten blev fina och till glädje. Björkarna lever faktiskt i högönsklig välmåga, lövverket ser helt ok ut. .

helt utflugna

Det norra rummet har varit tonårsrum för mina bröder, sedan ungkarlsflickrum för mig, sedan barnkammare för egna barnen, sedan småflicksrum och -pojksrum i olika repriser för att därefter ha varit tonårsrum för dem tills de droppade ut i världen. Under tiden har det fungerat som lagerrum för deras saker. Stora lådor tillsammans med möbler som inte funnit någon varaktig plats någon annanstans.

Nu är det tomt. Nu är det bara jag i hela huset och rummet väntar på nästa funktion. Jag står mitt i det och känner tidens gång. Samtidigt som jag planerar: här ska jag sätta upp vävstolen! Men först ska väggarna få en ny ljus färg, en vit lasering.

Måste tvätta fönstret. Men oj, vad det har blivit illa medfaret av tidens tand på utsidan. Nedre fönsterbågen ruttet. Ut med det och in igen och iväg med det till en snickare i stan som får byta nedre bågen.
Skrapade och målade resten av fönstret på de mest utsatta ställena och stansade fast byggplast på utsidan för vet inte när jag får fönstret tillbaka.

Det regnar. Ett ihärdigt jämnt regn. Det låter på taket och mot fönstren som om det har bestämt sig för att regna hela natten.

Måste tidigt upp i morgon och kolla att vattenpumpen fungerar i båten. Nej, förresten. Jag måste göra det nu om jag ska få en god nattsömn.

Sov gott alla.

måndag 23 augusti 2010

ät upp maten

Vi kastar mat som skulle duga som människoföda för miljoner. Det betyder bara en sak. Vi har det för bra. Maten fick under inga omständigheter slängas förr om det bara dög som människo- eller djurföda. I en gammal kokbok jag hittade för en tid sedan, skriven 1950, kunde man läsa recept om hur ta tillvara matrester. Någon borde skriva en ny.

Innan bäst före dateringen kom litade man på sitt luktorgan. Massvis av mat slängs när datumet gått ut, " bäst före" kan också betyda" bra efter".

"Inte för att jag önskar det men Gud give att det blir en kristid" Så säger min 86- åriga mamma ibland. Hon tycker att folk nu för tiden lever oerhört slösaktigt.
Hon som varit med vet vad hon talar om.

Allt var ransonerat. Hon fick ett glas mjölk om dagen när hon var femton. Hon glömmer det inte för hon visste inte när hon skulle dricka det där mjölkglaset- .

Gamla kläder klipptes i remsor och så vävde man trasmattor. Eller "stuvade" om dem till något annat. Man lagade och reparerade och använde på nytt. Minsta pryl hade ett inneboende värde.

Efter sju feta år kommer sju magra.

Inte dumt att lära sig knep av de gamla, av dem som var med. Men deras kunskaper verkar så uråldriga och skiljer sig så totalt från dagens leverne att ingen orkar ta det till sig. Men de genuina konsterna för att överleva blir värdefulla om vi någon gång i framtiden inte längre kan lita på att det allt sårbarare samhället tar hand om oss.

Trenden har redan vänt en aning, man börjar inse att tillväxten måste bli en balansutveckling för att det inte ska tära på naturen och i slutändan drabba oss själva som borde skämmas för att vi har det så bra.

lördag 21 augusti 2010

mera båt och bär och blåttblått

Det var en sån där dag igår som det bara inte gick att låta gå förbi.


Sitta på aktertoften och styra ut mot holmar och skär. Där ligger de och solar sig i augustis bästa väder, Råholmen, Larsholmen, Larsholmskubban, Barlastgrund, Vekaskär och Enbjörken. Stadsgrundet och Kiloholmen. Gissa om jag är hemkär där.


Allting är en spegling


och speglingen är allt

Så hem och baka blåbärsrutor med maräng. Hade överblivna äggvitor och stuvade om ett recept ur "Två systrars söta"

Bytte ut hallonen mot blåbär i "Hallonrutor med maräng"

Bytte ut 4 äggulor mot två hela ägg.


Det blev riktigt bra. Såhär gjorde jag.

Blåbärsrutor m maräng (eller hallon, vinbär..)

Smörj och bröa ( jag bröar med spelt mannagryn, det blir så knaprigt gott) en form ca 20x25 cm. Sätt ugnen på 175 'C
Vispa 75 gr smör med 1 dl socker.
Rör/ vispa ivrigt i de två äggen, (enl. receptet i boken ska det vara 4 gulor plus 1/2 dl mjölk). Ett i taget och vispa emellan.
Blanda 1,5 dl mjöl, 1,5 tsk bakpulver och 1 tsk vaniljsocker och rör ner.
Bre ut i formen, det ska vara rätt så tunt.
Bred ut 2 dl blåbär som rullats lätt i lite vetemjöl.
Vispa 4 äggvitor till hårt skum. Vispa ner 2 dl socker i en stråle, låt det rinna ner medan du vispar. Blanda i 1/2 tsk ättikssprit och vispa lite till. Bred marängen över bären och grädda 40-45 min.

Täck med folie om det ser ut att bli för mörk yta.

onsdag 18 augusti 2010

båtliv

Härliga skäridagar! Luften var så medelhavskt mild och helt underbar och vi lastade ungar och hundar och for ut bland holmar och skär.



tuff tuff tuff ... och stilla meditation, tacka vet jag ähum har visst sagt det förut.. öppen tjärdoftande fiskebåt. Man hinner mentalt ikapp livet.

tisdag 10 augusti 2010

bärtider





Vad de humlorna varit flitiga, utan dem ingen saft eller sylt.


Det regnade men vad gjorde det.
Nu ligger buskens skörd i frysen och hon känner sig så nöjd, undra på det. Att sylta och safta i sommarvärmen på en vedspis, vem gör det om inte en gammaldags mommo.
Saften ångades i saftkokaren och av de urångade bären pressades det sista genom passerapparaten. Resten bara torra urklämda korvar av grums och kärnor.

Effektiva gamla Bosch, 33 år vid det här laget. Jag var så flitig med hushållsbestyren att jag inte tänkte på att ta bilder.

lördag 7 augusti 2010

" och dansen gick

på bron och ljus var natten
och forsens skum flöt bort på älvens vatten


Och Ant han dansa med mig
och Matt han dansa med mig
men ingen ville ändå ha mig



Och åren gick i långdans och åren gick i ringdans.. "


Så löd visst visan av Ernst V. Knape om dansen som gick just i kväll på den bro han lär ha diktat om. Lite försiktigt började den, nytt som det var för det har nog runnit en del vatten under bron sedan det senast dansades på den.

Hoppas det blir en årlig tradition och profilerar sig som en brodans för gammal och ung, först för de äldre med gammaldans och när" gamlingarna" blivit trötta i benen för de yngre med dunkadunka som just i kväll. Lite lägre ljudvolym på musiken skulle jag önska för stadsbor som vill sova. En volym som mer anpassas till miljön och till traditionen med livemusiken.

Musik för unga har blivit som en bedövande drog för att ge rätt feeling, det ska kännas hur det vibrerar i bröstet och dundrar i huvudet.
Att föra en normal konversation är hart när omöjligt och att lyssna utan hörselskydd är risk för tinnitus.
Jag är gammalmodig och rädd om hörseln och vill prata utan att bli hes.



Loppisbordet blev fint, allt rymdes och prissattes och antecknades och fotograferades så att vi ser hur bordet ändrar sig.




Kanske någon pryl lyckas falla någon i smaken och jo! genast kom porslinshundarna till ett nytt hem!




Det ger nog ett lite stökigt intryck, det blir så när mycket ska rymmas.. !

fredag 6 augusti 2010

Vi ska ha ett loppisbord i en loppisaffär, min dotter och jag. Vad ska jag sälja där, jag som är så kär i mitt skräp? Hon har samlat cd-skivor, två porslinshundar och lite annat krafs, jag dök in i djupaste skrubben och sökte bland hyllorna där mössen lämnat visitkort.

Plötsligt blev jag loppisminded och saker kom fram ur sina gömmor. En hel del udda muggar, flera hårtorkar, bl a en plattång och en rosa jag blåste ungarna i stjärten med när de hade blöjutslag för att det skulle torka och kännas skönt.

Den funkade fortfarande.

Vi ska göra ett fint bord i morgon. Då kommer lite bilder därifrån.

torsdag 5 augusti 2010

nymålat



i gammalgrått. Stugan smyger sig in i bakgrunden, går ton i ton med granstammarna. Den blev fin.


Med gemensamma krafter blev stugan impregnerad så när som på baksidan. Där var ett getingbo uppe vid taket. Men färgen tog i alla fall slut också..