roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

lördag 3 april 2010

Hur har hönan det?


När vi skulle köpa ägg till påsk råkade äggproducenten just anlända med en ny sändning ägg till affären. Jag passade på att fråga om det inte finns ägg av sprätthöns, han levererade nämligen bara ägg av burhöns. Där trängs tre hönor hela sitt liv på en alltför liten golvyta. Han påstod att det finns en benägenhet som hönserierna för frigående höns ogärna för på tal: Ägg av frigående hönor blir lätt nedsmittade av någon slags inälvsmask som sprider sig till ägget.
Var och en talar för sina hönor.

En höna värper under ett år ett ägg om dagen, sedan slaktas hon och blir pälsdjursfoder. I ett år står hon och trängs i en vidrigt stark ammoniakstinkande luft som fräter på lungor och ögon, tur att det inte är längre.. Sedan blir hon mat åt andra djur i trång bur som vi drar pälsen av för att bli fina. Varför blir hon förresten inte mat åt människor, är vi för kräsna? Det är mera smak i hönskött än upppumpat broilerkycklingkött som vi måste krydda och marinera.

År 2011 blir det förbjudet att ha hönor i bur och man befarar att var fjärde äggproducent är kvar efter det. Priset stiger men inte märkbart, ägg är billig ändå. En del kommer att välja att ha sina frigående hönor i avsatser, de får bo i våningshus.

Handlar ekologisk äggproduktion mera om ideologi än det är vetenskaplig sanning om hönsens välfärd? Det säger väl sig självt att ägg från en ekologisk hönsgård där hönsen har mera utrymme och får gå ute en del av året är bäst för hönsen och samvetet men att kunna gå plocka ägg ur egen hönsgård med glada fullfjädrade pullor, det vore allra bäst.

Höns är sociala, de har en viktig rangordning och är lätt skrämda. Kan de inte fly blir de stressade och hackar svagare hönor. Söka mask och sniglar, bada i sand och ligga och sola sig en varm sommardag, en egen sittpinne till natten och att bli väckt av tuppen som vakar över sitt harem, då är hönan en lycklig höna och man kan äta omelett med ett leende.

Inga kommentarer: