roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

tisdag 12 januari 2010

runebergstårtor och lite till

Fredrika Charlotta Runeberg blev känd för att ha varit ekonomisk i sitt hushåll men hon tog inte bara tillvara och malde torkat bröd till skorpsmulor. Som hustru till en nationalskald med ett liv i skuggan av hans berömmelse fick hon ta sig tid till ett inte helt blygsamt skrivande som blev ett värdefullt tidsdokument över hennes liv. Att vara borgarfru var ett slit, att vara allmoge etter värre. Fredrika hade gärna fått min elektroniska matberedare.

Det som förvånar fortfarande är hur ringaktat detta hemarbete var och fortfarande är som i förlängningen har så stor betydelse för släktets välmåga.

Merete Mazzarellas bok om Fredrika Runeberg ger mig som är nyfiken en liten aning om hur tullförvaltare Petter Jakob Falcks hustru hade haft det eftersom hon var samtida med Fredrika Charlotta. Johan Petter Falck lät bygga vårt hus och bodde här till sin död 1867. Genom de brev som hittades i fyllningen på sidobyggnaden intill huset får vi veta lite. Breven hittades i den byggnad där tullförvaltaren först bodde efter stadsbranden som förstört deras hem inne i stan.

Här ett utdrag ur Karl Wenelius samlade arbete enligt de funna breven som nu finns i form av en samlad följetong på http://www.nykarlebyvyer.nu

"Också familjen Falck blir hemlös, då alla hus på Källbacken stryker med i katastrofen. Några brevkoncept där Petter Jacob själv skulle beröra förlusten finns inte, och därför vet vi inte dess omfång. Var man de närmaste dagarna finner logi är också okänt. Falck vidtar dock genast åtgärder för att återskapa hemmet. Redan en vecka efter branden, den 20 januari, köper han gården nr 134 i den av branden skonade Nystaden på auktion och inrättar sig här med familjen. Tomten som i den nya stadsplanen får nr 110, är den som idag har adressen Seminariegatan 13 och ägs av familjen Riissanen. Huset som blir Falcks bostad är detsamma som revs år 1954 med de inledningsvis nämnda konsekvenserna.

Särdeles tillfreds med den lilla bostaden, som tillika får tjänstgöra som tullkammare, är Falck dock inte eftersom han umgås med planer på att bygga nytt på tomten. Han tvekar dock, och systern Carolina tycker sig veta orsaken då hon den 18 oktober 1859 skriver:


... Du lär väll bli gammall och kraslig eftär du int tänkär bygga ...


Så är det ändå inte, för ännu samma år inhandlar Petter Jacob den i norr angränsande s.k. residenstomtåkern av rådman P. A. Lybecks arvingar. Tomten är faktiskt en obebyggd åker, men Falck påbörjar genast uppförandet av en stor vinkelbyggnad (nuv. Sjöskogs, f.d. Övergaards). Den lilla gården nr 134 (110) säljer han den 22 februari 1860 till en av sina underlydande, tullvaktmästare C. A. Svahnström. Denne bosätter sig dock knappast i huset, eftersom det bevisligen fortlöpande hyser tullkammaren, åtminstone till år 1885. Falck bor väl också kvar någon tid till dess hans nya hus är beboeligt. Då man flyttat in skriver åter Carolina den 24 mars 1861:


... När du får dina rum i årning så tyker jag att de blir lika vackra som dina förra var, jag såg dom int som färdiga män Frans beskref för mig huru danna di var och di måste ha varit bra vackra ...


Huset som Falck lät bygga 1859.
Huset som Falck lät bygga 1859.
(Foto förf. 1999.)


Sedermera anlägger Petter Jacob en stor och vacker trädgård på tomten med en myckenhet fruktträd och bärbuskar."


Noterade för övrigt att på bägges gravstenar, det vill säga Runebergs och Falckens, har hustrun fått sitt namn präntat på baksidan. Det kan också tolkas som så att hon fått en helt egen sida med den skillnaden att fru Falcks namn har skrivits över ett annat namn.

Här är i alla fall ett recept på tårtorna som alla här äter på Runebergsdagen den 5 februari: http://city.porvoo.fi/stroho/hussa/baka.html

Till dem behövs mycket skorpsmulor.

Inga kommentarer: