roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

fredag 24 juli 2009

skäriliv

Det är lagom, varken mer eller mindre behövs. Vi måste lära oss konsten att avstå, att stanna upp, göra något långsamt. Reflektera och dra slutsatser över vad som har varit, se det som är och finns.


Men de här senaste dagarna har allt hänt så fort så jag är alldeles matt. Då går jag ner i min trädgård och bara tittar, på blommorna och träden och allt. Där växer de i godan ro, delar med sig av sin vetskap om att allt är förgängligt men nu är det vår tid, varsågod. Bären mognar, det är liv och lust och fägring stor.

En brun fågel hade flugit mot fönstret och låg död på uteverandans golv. Slog upp i fågelboken, en koltrastunge. Det kunde ju ha fått vara en vanlig trast, en talgoxe. Inte en koltrast som har så vacker sång. Sorgligt. Klippte till en rovfågelsiluett av svart grillpåsepapper och klistrade på fönsterglaset . Den här koltrasten tog alla vackra sånger med sig.





Mera lessamheter.
Lilla söta Emma som vi fick ha i femton år är död. Sorgligt, sorgligt och så tomt. Hundar, alla djur egentligen men speciellt de som låter sig domesticeras och som vi inför Vår Herre har ansvar för just därför att deras liv är så beroende av hur vi tar hand om dem, känns alldeles speciella . Emma var den nionde hunden: Kim, Jockum, Rita, Ria, Rasmus, Molly, Poku, Jerry, och nu, Laban.




Så ett glädjepiller, lillpion har kommit hem och vi har haft ett härligt dygn på skären med barnbarnet och Laban.




Glitterbad



Före det ett skönt dygn där med äldsta dotterns hund, rottweilern Osku. Han log över hela ansiktet över att få komma ut, spännande! Det var varmt i båten, men snart får han svalka tassarna i strandvattnet.

måndag 20 juli 2009

handarbets- och bakväder

I väntan på bättre skäriväder blev i stället
tröjan jag stickat på i flera år klar.. I ett härligt solgult garn. Måste ha något nytt att sticka nu, fort, annars blir jag olycklig. Men vad? Stickgraffiti? Mera här. Nja.



Däremellan bakade jag skorpor som blev godagoda, det blir det med både smör och grädde i.

Härkas, hamnade in på en BMI uträkningssida. Vikten idealisk men fettet! Fattar inte. Hur kan man vara idealviktig och för fet?

söndag 19 juli 2009

Är hundvakt, kattvakt, blomvakt och mommosällskap men i morron far jag till skären. Tar råttvajlern med. Jag tycker om den muskulösa stora hunden med de snälla ögonen och den hu så respektingivande käften. Men han bara ler åt mig, med alla femtitolv tänder. En glad och tillgiven hund som vill vara till lags på alla vis.

Kunde ta de två andra med också, då blir det nog en cirkus i båten. Väntar tills fästmannen kommer tillbaka från sin regatta på Ulvöarna. Jag trodde han seglat i kvav då inget hörts på nästan hela veckan. Men hans telefon gillade inte svensk operatör, så där ser man. Beroende av ständig uppkoppling har man blivit. Inga nyheter är goda nyheter sa man förr när inget hördes. Just vad det var.

På onsdag kommer norgefolket hem, så jag hinner vara där och lata mig någon dag. Nu ska jag gå valla doggisarna. Tjosan.

lördag 18 juli 2009

trinda små gubbar


klara för frysning. Himla enkel konservering,( så länge frysen funkar.) Sedan i fryspåse, bara att plocka en näve på gröten, i krämer, till pajer, i drinkar.. När det är gjort ska vi mumsa färska med maräng, grädde, choklad, likör, glass- .

Betänk gången tid, utan frys, o öde. Stå i sommarhetta, vid en vedspis, och koka sylt, saft, gele'. Hur mammor klarade det förr får en att skämmas för nog hade de ett jobb!! Sen hade de väl en elak karl, rå ved och en gryta som läckte, stugan full med ungar, två i farstun och en ute på trappan.. Jo jo vet man det.

torsdag 16 juli 2009

citronbiskvier

receptet som jag lovade, här kommer det. Se tidigare inlägg med bild på dem. Reservera ett par timmar i köket, det är väl använd tid för en mer uppiggande dessertkaka får man leta efter.

ca 20 st. CITRONBISKVIER

Bottnar
300 gr mandelmassa
1 äggvita

Smörkräm
1,5 dl nypressad citronsaft (2-4 citroner)
1 1/4 (gult) florsocker
3 äggulor
150 gr osaltat smör
rivet skal av 2 citroner

Glasyr
2 dl( gult) florsocker
(1 droppe gul karamellfärg)
1-2 msk nypressad citronsaft
2-3 droppar rapsolja

Gör så här
Riv mandelmassan grovt och blanda den smidig med äggvitan, händerna är bästa redskapen. Klicka/forma 4-5 cm breda, lätt koniska plättar av smeten på papprad plåt. Grädda mitt i ugnen 175 grader ca 8 min. låt svalna under handduk.
Tvätta med diskmedel, skölj och torka och riv citronskalen innan du delar och pressar saften. Spara rivet.
Koka upp silad citronsaft med florsockret i kastrull, sjud utan lock ca 10 min tills blandningen blivit en simmig sockerlag. Prova såhr: Ta en tesked av lagen och blås försiktigt på den. Doppa toppen på tummen och pekfingret i skedvätskan. Nyp ihop och sära på fingrarna. Det bildas en liten tråd mellan fingertopparna när lagen är klar. Kokar den för länge blir den brun.
Slå sönder äggulorna i en bunke. Elvispa på medelfart medan du sakta häller varm, inte het sockerlag i äggulorna. Låt svalna.
Rör smöret smidigt med citronraspet. Klicka ner smöret i äggsmeten under kraftig vispning. Toppa varje mandelbottens flata sida med så mycket citronkräm du kan få dit, jämna till med en bred smörkniv. Kyl någon timme.

Rör en jämn tjockflytande smet av florsocker och citron, färga med någon droppe gul karamellfärg om du inte har gult socker. Rör i oljan som gör glasyren blank och smidig. Bred glasyren på smördegstopparna, låt stelna i kyl. Kan frysas.

onsdag 15 juli 2009

på skären.. ett specifikt österbottniskt uttryck, säger precis var man är. Är man i skären som det ju borde heta, vistas man inte på en fast plats utan förekommer lite varsomhelst i skärgården. Cirklar runt, fiskar eller vad man gör inom ett mera vidsträckt område där. Är man på skären, då förekommer man på en speciell plats, underförstått på det egna sommarstället.

För att det ska vara språkligt korrekt borde det heta att man är på sommarstället i skärgården men det låter så krångligt och styltigt. En rikssvensk medborgare skulle kanske behöva den förklaringen för lika lite som vi tidigare förstod att man är på stan när man är i har de svårt att förstå hur man kan vara på skären. På ett skär då men inte många samtidigt. .

På villan säger man också och det har samma betydelse. Villa i Sverige är ett egnahemsshus här och vara på den skulle kunna tolkas som om man håller på reparerar taket- . På landet jo men då är man inte på skären.

Nu har jag har varit på skären och blivit friskluftsförgiftad och svamlar om språkliga klurigheter.



Funny Answers From Exam Papers: " Moses led the Hebrew slaves to the Red Sea, where they made unleavened bread which is bread made without any ngredients."

måndag 13 juli 2009

Det doftar av snöslask och vått, sparken står och har gjort sin vinter. Cykeln med framhjulet i drivan, förändring, övergång, något annat ska komma. Men nu är nu, där då. Till höger brunnen. Vägen till uthuset i flitig användning. Solen värmer på ryggen och bakom står det långa uthuset med alla dörrarna till alla olika nödvändigheter på en gård i stan. Utedass, bastu, magasin, tomt stall, vad var det mer? Högt skitfall på dasset, hög trappa dit upp till hålen. Det drog ur hålen när man tittade ner genom dem. Kallt drog det. Upptäcktställen, gömställen, mörkt och stort och så hemma alltihopa. Jag är under åtta år.

Inga teleskopstegar, ingen fast stege med skydd runtom. Sviktade den långa stegen? Högt till himla bar den, Jakobs egen. Hängde ofta i armarna i de lägre pinnarna. Träet, strävt,varmt av solen. Väl infattade stegpinnar på den närmre stegen, jojo, det var rejäla doningar. Allt andas frid och äkta vara. Snart kommer nån och säger något skämtsamt klurigt. Fryser du idag? Så frågade vuxna jämt. Frös man? Nej, jo. Inte visste man att man frös när man frös. Måste känna efter, är det såhär det känns? Det är som det ska vara för evigt amen det man upplever som barn. Solen värmer ju, och där i smygen under grannens fönster, där mellan trapporna är det lä och speciellt.

Hittade ett gammalt foto och med datorns hjälp kommer detaljerna. Jag skulle bara vilja veta hur det såg ut ännu tidigare.

Funny Answers from Exam Papers: "The Greeks where highly sculptured people, and without them we wouldn't have history. The Greeks also had myths. A myth is a female moth".

söndag 12 juli 2009

Dagen före regn, och dagen efter, men festdagen blev solig. Mamma har ofta tur med vädret på sin dag. Vi firade henne med middag vid stadens båthamns cafe' där segel- och motorbåtar sjösattes, lade till och gick ut alldeles nära. Mamma satt i solen vid cafeet i kretsen av vänner och släkt. Hon njöt av att få prata och att barnbarnsbarnen kunde vara vid stranden och plaska.

Så skålade vi och sjöng ja må hon leva, så åt vi och drack och det var allmänt småtrevligt i det gamla tullhuset med sina ståtliga bjälkar i taket och den goa trä- och tjärdoften i golv och väggvirke. Akvarellmåningarna på de grova stockväggarna gav en fin kontrast.

Andra fläktar än sommarvindens kändes, historiens vind blåste genom tullhuset. Det är på det viset att huset där vi bor i stan byggdes av stans tullförvaltare som här i tullhuset för länge sen kontrollerade och katalogiserade inkommande och avgående varor. På den tiden var staden en hamnstad med rättigheter för import och export och näringslivet dominerade över nöjeslivet i hamnen.

Nu trängs de i hamnbassängen, fartvidunder och verandabåtar för lust och ledighet. Mamma som sett lite mer vatten flyta under bron än vi tyckte att folk är bortskämda. Inte för att jag hoppas men Gud give sa hon, att det blir en kristid, folk kan inte göra något nuförtiden utan bränsle och el. "Nyhjälplöst och bortklemat är släktet. "

Hon kom ihåg när det bara fanns enkla träbåtar med en- eller tvåcylindriga inombordsmotorer. "Man rodde och seglade och hade sjövett, nu har de bara brått."

Så kom en storståtlig Bayliner-båt som skulle sjösättas på ett släp körande framför oss . Men mamma, här kommer din present, nu får du ta oss på en provtur. Skämt åsido, allmän munterhet och hon skrattade lite snett själv.

Cafe' Tullhuset i bakgrunden.


Funny Answers From Exam Papers: "The sun newer set on the British Empire because the British Empire is in the East and the sun sets in the West."


torsdag 9 juli 2009

flopp i köket

Nu är det bakväder, nu ska jag baka de där goda invecklade citronbiskvierna till mors kalas. De underbart läckra gula, syrliga, smöriga och knäckigt sötagoda.

Dubbel sats till och med. Iväg och handla mandelmassa, citroner i mängd, smör och pudersocker. Under tiden mandelmassekakorna gräddade, bottnarna alltså, borstade jag Nissekatten och klippte bort klimpar ur hans yviga päls, dammade mattor och dammsög, tjo, vad det gick.

Regnet smattrade ute, härliga regn, du behövs. Äggvisp och sockerlag, smörkräm med citronrasp bland kippor och byttor i köket, visp visp. Men. Va? Varför stelnar inte smörkrämen? Hjälp. Fyra citroner, sex äggulor, nästan ett halvt kilo smör, pudersocker halva paketet till spillo!

Här hjälper bara den mångåriga köksvana som härmed samlad lugnt skrider till verket för att rädda en dylik fadäs. Lite potatismjöl, så på långsam värme tills det bara sjuder upp under frenetisk vispning. Ja! Nej! Det skär sig! Smöret separerade och det blev en gul grynig rinnig massa. Födoämnenas förening behagade störas av någon icke passande manöver eller ingrediens, men vilken? Ack Ove!

I med ett ägg sedan det svalnat lite. Visp med el. Nix, lite mer socker då? Nix. Je, in med allt i kylen. Då smöret stelnat, då måste det gå.





Ja! Det lyckades! Så en glasyr över -voila! Har sökt receptet i Icakurirens receptsamling därför att det är taget ur ett nummer ur den tidningen. Orkar inte skriva av det nu, är alldeles slut av bakelsebak, men i morgon, kanske. Ska jag skriva av det. Kanske, om nån vill ha. Puh.

tisdag 7 juli 2009

lappa bastutak-dag


Värmen kom och for och nu är det som vanligt, halvkallt, regnigt och grått. Vädret kunde väl vara lite lagom och inte gå till ytterligheter,( gnäll gnäll.) Men vi hann vara ut till skären och lappa bastutaket före regnet kom.

Jag lagade mat åt oss efter fästemannens välförrättade värv, gjorde skärimat modell snabb och enkel. Satte först eld i spisen, inte så snabbt och enkelt men mycket trevligare! fräste lök och vitlök i olja. Kryddade detta med pepparblandning, paprika. I med en burk nötkött, sedan tomatkross, vatten och nudlar. Örter och grönt överst, det hittar man lätt ute som är ätligt.

Värmen spred sig i stugan och vi drack kaffe efteråt med pepparkakor till. Fästemannen tog sig en lur på maten medan jag diskade och plockade och hann brodera lite på mitt evighetsbroderi. "När var och en sin syssla sköter, går det väl evad oss möter." :-)

lördag 4 juli 2009

Väl infattad i skärgårdssceneriet inger vind och vågors samspel med båten en lugn stämning och en känsla av att tid, det är det enda man har hur mycket som helst av.



Med blicken stadigt riktad framåt där inne i plast, glas och oljud hinner man gå miste om mycket på vägen. Hinner sjöfågelungarna undan, det har jag ofta undrat. Och vilket buller fiskarna tvingas leva i, vattnet bär ju ljud mera än luft.

Ibland fasar jag mig över hur det skulle kännas att vara fisk och bli metad: Du sitter på bryggan och serveras en god korv. Du biter kraftigt i den för att du råkar vara hungrig som en varg. Tyvärr råkar det vara en krok gömd i korven. Den fastnar i kinden, eller än värre, långt ner i halsen och något drar dig ner i vattnet så att du långsamt drunknar. Drunknar du inte genast får du något hårt i huvudet eller nacken knäckt.

För att inte vara masken!

Kom inte och säg att de är känslolösa.

Tjo.

fredag 3 juli 2009

berest kyckling


Nix jag köper dylikt substitut för människoföda mer. Tio E! Är det kemikalier vi föder oss med för tidsvinsten skull?

torsdag 2 juli 2009

loja dagar

Ser ni gäddan? Den solar sig, orkade inte bry sig eller så var den lite linslusig av sig. Vem känner inte igen sig, det är mänskligt. Eller snarare gäddligt.

Tre sköna dagar har jag haft på holmen. Långsamläst gamla tidningar, sovit, stickat, simmat när solen blivit för solig och precis lika loj som gäddan i vassen har jag varit för så ska sommaren vara.

I förrådet bygger en getinghona sitt skapelseverk i övre dörrkarmen. Just där man nästan snuddar med huvudet. Jag måste in i förrådet, jag ber om ursäkt, ska bara ha spaden och bugar vördsamt och rör mig långsamt. Säger: Hördu du blir inte långvarig när en viss person kommer för du skräms och sticks. Jag är helt införstådd med dina bobekymmer jag, du bygger ju ett hem för 17, inte vill jag förstöra det. Varsågod och bygg, men sticks inte.

På björken växer en underlig sak. Vad kan det vara? En svamp?


Petade lite på den, alldeles mjuk. Märket efter fingret syns. Lite blä men intressant.

Småprat mellan brygga och båt.