roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

onsdag 9 december 2009

om förnuft och känsla


i skogsvård handlar en pinfärsk bok . Jag hoppas den översätts för sällan har vanliga människor fått komma till tals när det gäller något som vi dagligen ser, särskilt när vi rör oss på vägarna i landet.

Författarna ger röst åt dem som ingen hör och som inte samlar adresser eller hörs i kvällsnyheterna. Som har blivit lurade på sin allemansrätt att kunna ströva, plocka bär och svamp eller bara vara där i ro och stilla kontemplation. De vill inte använda den längre för där de kan använda den är borta.
Boken tar upp hur vi motvilligt lärt oss älska trädåkrar och effektivt skogsbruk och skogshushållning som landets hushållning och kalhyggen som ett nödvändigt tvång.

Skogsbrukets termer har gjort naturen till ett opersonligt och okänsligt objekt som inte klarar sig utan yxa, röjsåg eller dikning.

I slutet av boken berättar några personer sina egna historier, också lyckade skyddsåtgärder de gjort. Men familjen som kom till sin sommarstuga och fann skogen nära intill helt uthuggen kände det som en stöld. Alla de här väl valda berättelserna ger en bild av det riktiga finska skogslandskapet. Bilder man aldrig ser i resebroschyrer eller i kommunernas resereklam.

Sommaravverkningens följder av döda fågelungar är ett unikt bildmaterial av Matti Lehtikangas. Bildkonstnärerna Ritva Kovalainen och Sanni Seppo har blivit kända för sitt verk "Puiden kansa" Trädens folk, en skogsmytologi. De har fått finska naturskyddsföreningens miljöpris år 2006 för att genom sin bildkonst ha fört fram skogarnas och trädens kulturella värde som skyddsobjekt.

Fastän boken inte är så trevlig läsning passar den i väl julklappssäcken.

Inga kommentarer: