roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

torsdag 12 november 2009

matprat

"Ska vi kasta det här genast eller ska vi låta det fara illa först?" Frågan ställdes av min pappa till mamma en gång när han höll i någon mat som han hittade i kallskåpet. Det fanns inte kylskåp, man hade ett skafferi mot en yttervägg med ventil som kunde reglera temperaturen. Ett kallskafferi. "Vems är den här baskermössan?" frågade han en gång då han höll i ett av mögel ludet rågbröd.

Undermeningen var tydlig, mamma skulle tänka på att göra något av det innan det for illa. Kanske det hade hänt förut, maten hade farit illa innan den togs tillvara. Det händer alltfort och ännu, mat hinner fara illa innan man gör något av det.

Matgurun borde också lära oss att ta tillvara rester och göra mat enbart av lokala råvaror i stället för alla recept med långväga exotiska ingredienser som passionsfrukt, bananer, kokos .. Mera saltsill och rotmos med fläsk, kryddgurka, lingonsylt och rågmjölsgröt och fårikål . .




Faktum kan vi läsa om i en nyutkommen bok ovan: Under 2008 slängdes t.ex. i England 484 miljoner (!) oöppnade youghurtförpackningar, 1, 6 miljarder (!) äpplen och 2,6 miljarder skivor bröd.

Medan man förr tog vara på allt, kokade in, syltade och saltade, slängs numera maten, om den inte kasseras av bönderna redan innan den når konsumenten, ofta av kosmetiska skäl, för att den av olika skäl inte ser ut som den skall.

”Stuart menar, att välbärgade kunder i den rika delen av världen förlorat sambandet mellan maten och varifrån den faktiskt kommer, liksom förståelsen för vad matproduktion innebär … Maten är billig i butikerna men priset är rena bländverket /…/ priset för vår slarviga hantering av mat är oacceptabelt hög när man ser till hela bilden och inte bara till den egna portmonnän”. skriver Annette K. Nielsen i en recension i Weekenavisen Under rubriken En grim smag i munden

Också i den fattiga delen av världen, där man numera, genom satsningar på bevattning, gödning och pesticider av skilda slag, till sist nått större skördar, är svinnet oerhört, när grödorna väl har bärgats. Miljoner ton går till spillo till följd av dåliga lagringsförhållanden och undermålig infrastruktur.

Hemhushållningen följde maten från dess ursprung, djur slaktades i oktober, potatisen togs upp och rotfrukter lades i stuka. Fisken togs tillvara och Mickelsmäss, en högtid som vi inte längre firar, var en viktig tidsmarkör. Då skörden var bärgad.

Alla har inte möjlighet att hålla sig med kompost. Den är en tröst när någon mat måste slängas, det blir till ny jord igen. Sophanteringen skiljer också på organiskt och oorganiskt avfall och gör mylla av det förra, det gör den väl?

1 kommentar:

Anonym sa...

finns det månne als någon annan i denna slösaktiga värld , än du , som har sådana förnuftiga och förståndiga tankar ( jo jag !) ? jag bara undrar. och om det finns, så finns de andra ändå, som har förståndet kortare än näsan , desto fler. de e nog bara så .... vi går mot en ofrånkommlig katastrof. ditt perspektiv är på 40-50 år kanske. 40 till ??? men de som nu sitter i beslutande positioner är då döda liksom vi , puhhh, tackar för det !