roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

torsdag 14 maj 2009

finskt /ryskt bröd

kalakukko som innehåller insjösiklöja och sidfläsk


Till jul kunde mamma ibland beställa kalakukko från Kuopio. Mera finskt bröd än det kan man knappast tänka sig, inte heller mera mättande och innehållsrikt, mera än bröd. Idag anses kanske brödet väl fett och tungt men brödet hade stor betydelse förut när man behövde äta fettrikt och mycket för allt hårt arbete i skogen och på åkrarna. Brödet togs med i matsäcken och så hade man mat för hela slanten. Den innehåller både kött, fläsk, fisk och så själva skalet som gjordes av råg. Så drack man kalja ( svagdricka) till, sa perkele och snöt sig i näven. Innehållet kunde varieras, det fanns potatiskukko, köttkukko och kålrotskukko.

Nu är kalakukko festmat. Exklusivt och fint. Man kan få köpa små kukkor i välsorterade affärer, små bruna och tunga bröd med hårt skal. Skalet höll för stötar och var något att bita i. Gott med öl!



Jag har hittat en underbar bok med finska brödrecept, en riktig skatt. I den berättas hur bakning nästan var en rituell syssla som sysselsatte gårdens kvinnor med husmor som arbetsledare. När degen var satt ritade man ett kors i den innan den sattes att jäsa, degen välsignades. Samtidigt kunde man se när den var färdigjäst, då hade korset försvunnit.

Jäst fanns inte att få tag på i utbyarna i det gamla Finland och en riktig husmor använde aldrig jäst. Hade man inte surdegsrot kunde man låna av grannen. För att få en degrot syrades en blandning av mjöl och vatten två eller tre dagar, ibland fem dygn beroende på hur surt bröd man ville ha. Bröden bakades med det som fanns, korn, potatis, kålrot, rovor med en surdeg som var evig gjord på råg och vatten. Evig var den om degtråget inte diskades, man lämnade alltid lite i kanten så man fick ihop till en äggstor klimp till följande bak. Där vilade de nyttiga jästbakterierna som till baket väcktes med vatten och matades med rågmjöl någon dag till en välling som började bubbla av liv. Då sattes bakfesten igång. Bakade gjorde man vår och höst när det var mindre av annat arbete och det var viktigt att unga flickor var med och lärde sig.


Surt bröd från norra Österbotten.

2 3/4 kg rågmjöl, 2 msk salt, 1 msk kummin, 2,5 l vatten.

Blanda det ljumma vattnet och 1 1/4 kg rumsvarmt rågmjöl. Vispa och blanda degroten så att den blir slät. Ställ den på en varm plats att surna 30-36 timmar. Under den tiden "matas" roten ett par gånger med ett par msk rågmjöl åt gången. Tillsätt salt och mjöl kvällen före bakdagen. På bakdagen tillsätts kummin och resten av mjölet. Knåda degen jämn och låt jäsa på varm plats. Baka ut runda hålkakor och grädda i medelvarm ugn.

Jag har inte själv prövat receptet ännu, antagligen blir det en hel del deg så kanske det går att halvera mängderna.

3 kommentarer:

Vegomamman sa...

Vilken otroligt fin blogg du har!

Maria Westerman sa...

Intressant och så fina bilder!
tycker Vegomammans mamma.

solveig sa...

Tack! Roligt att få respons, det sporrar och gläder!