roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

måndag 9 mars 2009

pojkar som ska bli män

och tappar något på vägen. Det finns en dikt om det men jag har glömt hur den gick.

Barn ska vara barn så länge som de är barn, varken föräldrar, skolan eller samhället ska tvinga vuxenhet innan de är mogna för det. Pushade bh'n för småflickor eller medialt eller reellt rått våld, utnyttjad sex eller krig och annat sådant otrevligt som de vuxna sysslar med på fritiden ska inte finnas i barndomsvärlden. Annars blir de inte balanserade, lugna vuxna människor och goda ansvarsfulla medborgare. Som det borde här i världen.

Leken är övning för vuxenlivet, den bästa vägen att lära sig är att härma. För killarna på bilden är det en lek att bolma på som vuxna. De vet hur det ska se ut. Att leka stor gör alla barn.

Jag har för mig att det under sämre tider, inte dåliga tider, är bättre att vara barn. Roligare. Välfärd gör barn kreativ- och fantasilösa, materialistiska och inrutade, programmerade med hobbyn med för lite tid att ha tråkigt. Busfrön som inte får allt serverat utan själva hittar på hyss är driftiga och fulla av fantasi.


Här en bild som jag blev att titta på länge. Den hårda vardagens tydliga bild. En bild av pojkar vars barndom antagligen blev kärv och kort. En del pojkar verkar redan gamla i ansiktsuttrycket, allvarliga, trötta och hålögda. Andra tar det som barn brukar på lek och med humor. Alla har påverkats av den allmänna synen att barn är en resurs och en arbetskraft som ska utnyttjas. Pojkar i vuxenkläder långt ifrån dagens mopeder och dataspel, utan extra fett på kroppen och på tröskeln till puberteten. Den lilla killen med pipan, barfota och tunnklädd, avviker mest är mest barn av dem, men poserar som en hel karl. Killen längst till vänster verkar säker i sig själv, i motsats till killen bredvid, står och balanserar på yttre delen av fötterna, bekväm och tuff. Strax efter bilden tagits, lite stolta över att ha blivit fotograferade, sprids de ut och skämtmobbar varann. Så försvinner de ut i okända öden, omedvetna om var bilden av dem hamnat. Så kan man begrunda en bild av pojkar i trasiga, smutsiga kläder under pausen av något arbete pojkar måste då.

Undrar hur det gick för dem i livet.

Inga kommentarer: