roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

lördag 28 mars 2009



Det blev en eftertänksamhetens timme denna jordens timme. Vad gjorde man när inga andra ljuskällor fanns än de från levande eld? Jo, man satt helt visst och handarbetade, pratade och berättade historier. Grälade, sov eller gjorde barn. Man var i nuet, där och ingen annanstans för det fanns knappast i deras vildaste fantasi någon tanke på att man kunde ha det vi har nu.

Det de hade mycket av, där de levde i lyktornas sken var tid. Vad de använde sin tid till kan jag tänka mig och nu är timmen över och yttervärlden brakar in och ljuset som vi skulle släcka antagligen lyste som vanligt över hela planeten..

Men denna jordens timme är en god början, långsamt arbetar bäst. Det tar sin tid att ändra attityder och beteende. Det går snabbare om den generation som föregår som gott exempel inte bara lever i nuet.


Remos rökpörtte på Kilen, från 1700-talet. Foto: Staffan Storteir

Inga kommentarer: