roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

fredag 23 januari 2009


När jag lagar rotsaker till mat som är så nära basmat man kan komma påminner det min mamma så mycket om kristid att hon får obehag så fort hon känner doften av kokt kålrot. Faktum är att folk var mycket friskare då säger hon, fördelen med sämre tider är att vi äter hälsosammare och rör oss mera. Inget ont som inte har något gott med sig.

Förut tyckte jag det var spännande med alla nya produkter som kom i butiken. Märkvärdiga frukter, litchieplommon, mango, guava-, asiatiska grönsaker, allt nytt hamnade i kärran, så intressant. Vår egen mat kan verka trist i jämförelse men den har sina fördelar. Mycket man köper är ett ätbart matliknande ämne med svårbegripliga tillsatser, hyllmeter med varianter på samma tema.. Stressade mammor greppar tacksamt snabbmaten men jag tycker inte man borde köpa mat med något E-jox i åt barn. Sedan vi gick med i EU har det blivit många tillsatser som tidigare var förbjudna. Vi som inte ätit det sen barn har inte ackumulerat tillsatsämnen men barn får i sig så mycket mer kemikalier nu än vad som fanns förut.

Inte behöver vi återgå till stenåldersmat fastän vi som art inte ändrats mycket sen dess, jo, käken och visdomständerna har retarderats mer därför att vi tuggar mindre. Det är svårt att handla med gott samvete. Det tar tid att kolla varje livsmedel, jag försöker tänka ju närmare vi är ursprunget i produktion och tillverkning ju bättre är det för klimat och hälsa. I många tidningsrecept ska matlagningen helst gå på 20 minuter, ungefär den tid potatisen behöver för att bli mjuk. Om man har tid att koka potatis.

Det blir mycket sopor, av många små yoghurtburkar i stället för att smaksätta med plockade bär i en stor förpackning naturell. Det är så viktigt vad vi vänjer barnen vid, om de får godis och eftergifter för att äta kommer det att finnas mat som de särskilt minns som extra god? Något man fick sällan.

Det skrivs så mycket om mat och lagas mat i alla medier men nu har man kommit fram till att den bästa maten är vanlig husmanskost. Det är bara att söka fram Marthas Kokbok och för lite finare mat Prinsessornas Kokbok. För ännu finare mat Eva Mannerheim-Sparres Kokbok.

Vi kan köpa färska örter och grönsaker i januari, men det är inte säsongens mat, vintermat. Jag riktigt känner hur det följer massor av avgaser med varje ört- och grönsakspåse i affärsdiskarna.

2 kommentarer:

Maria sa...

Håller helt med dig om matordningen. Här i huset är det rotfrukternas tid, men nog finns apelsin, grape och mandarin i fruktskålen. Långväga frukter från Sydamerika köper vi helst inte. Vill bjuda min familj på sådan mat som jag tror är bra, så litet behandlad och förstörd som möjligt och närproducerad.
I somras skrev en av landets främsta kockar, Hans Välimäki om vår sneda syn på mat och kockande. Han hade besökt bostadsmässan, sett alla dessa fina kök och läst undersökningen om finländarnas matlagning. Numera tillbringar vi 15 minuter i köket/dag,fast köket är husets absolut dyraste rum. Inte underligt att daghemsbarnen äter bättre mat i dagis än hemma (ÖT-onsdag), för inte hinner man göra ordentlig mat på 15 minuter.
Fredagslyx hos oss är att elda bakugnen, baka bröd och grädda. Värmen och doften sprider sig i huset. Pulsen lugnar och smaklökarna aktiveras. Att baka bröd oberoende av ugn, precis som annan matlagning, är dessutom mycket bra terapi. Jag tror att vi missar en massa e-tillsatser, när vi lagar vår mat själva. Alla kan följa recept. Dessutom är ju husmanskost på modet.

solveig sa...

Husmor, det var en viktig person förut som skötte företaget hemmet med många olika arbetsmoment, sömnad, matlagning och konservering, barnavård, hemvård, djurvård, trädgård, rengöring och underhåll. Till det alla praktiska knep hon lärt sig av tidigare generationer.Det var en ställning med status.

Var är hon nu, husmor? Många undrar och söker. Det tar sig olika uttryck hos de som saknat hemmets fasta punkt men såna är tiderna. :-/