roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

tisdag 9 september 2008

omvänd park


Skurrar vidare på vägen in i Nostalgiland. Här sitter jag i äppelträdet och fotar denna vy över den älv som det runnit en hel del vatten i sen bilden togs. Det äppelträdet var stort må ni tro, det äldsta i stan dessutom. Det hade fin utsikt, där ser man Floraparken, eller Fåfängan, med slingrig stig och berså med bänk. Idyllen kunde knappast vara mer fullkomlig. Men säg mej den idyll som varar. För det första önskar jag den människa som högg ner äppelträdet dit pepparn växer, kanske han gör den resan nu.

Sen brann det vita huset upp. Efter ett långt utdraget förfall. Så byggdes en stel nybyggnad i stället som skulle likna, bevars. Med lite fantasi kanske. Intill bor de gamla i en länga vars arkitektoniska beskaffenhet bokstavligen rämnar i fogarna, "De Gamlas Hem," intill den idylliska älven som sakta flyter nedanför.
Nedanför? De Gamlas Hem har hamnat under vattenytan, dvs vattenytan har höjts för att den elproducerande effektiviteten ur älven skulle höjas och en vall har byggts för att hindra de gamla att bli våta om fötterna. Vad de gamla ser är inte vatten utan denna vall som hjälpligt gjorts om till Floras park. Flora själv har hänsynsfullt svängts så att hon slipper se eländet och i stället tittar på kyrkan, där hon söker tröst. Fåfängan har blivit Förfallet. För-fallet.

Längs med hela denna älvstrand löper numera en spikrak vall, med en spikrak häck och vad man ser är hus som försvinner bakom en park som fått en omvänd lutning bort från älven. De gamla träden försvann i samma veva och i stället växer här och var några rönnar och cembratallar.

En långsam omgivningens dekadens ses breda ut sig inte bara här utan tendensen är allmän men så långsam att vi inte reagerar mot förändringarna. Motåtgärder och alternativ är för svaga och till sist höjer man resignerat på axlarna. Förnybar energi eller fåfänga Flora. Bakom den omvända parken bränner stan sin egen el och livet går vidare.
Slut nostalgitrippat.

Inga kommentarer: