roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

fredag 16 november 2007

undrar


hur mycket jag satt ner på kosmetika under åren och vilka storverk hade inte kunnat utföras i stället för den tid som tillbringats framför spegeln?

Engång köpte jag något oerhört dyrt i tro på underverk. Kanebos Sensai Ex La Creme. Den var utsökt lyxigt och dyrt förpackad i flere lager: ytterask, ask i guldfärg, plexiglasask, och så själva burken på en piedestal av sammet. Inuti en ynka liten mängd creme. Nu skulle under ske. Min hy skulle bli som en barnkind. Jag smörjde mig andaktsfullt och skamset morgon och kväll. Så tog cremen slut och jag tittade mig i spegeln. Ingenting annat än mitt vanliga fejs med sina plitor och plippror.

Nu har jag dehär två burkarna som mina creme de la cremer. De och frisk luft, vatten och dendär halva kilon frukt eller grönt dagligen som inte har haft resfeber eller vuxit i konstljus och konstskit.
Ute i byarna görs små nära ting. Som innehållet i de här små anspråkslösa burkarna.

Inga kommentarer: