roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

fredag 9 november 2007

syr stoldynor

medan blåsten viner på huset. Känner vinddraget, det fläktar friskt, ingen kan säga att huset är för tätt byggt. Det blåser sydostan rakt på det hundraåriga huset som står högt. Det är ett hälsosamt drag. Härdande. Det är bara att klä på sig, blir det för kyligt värmer kaminen skönt. Däremellan syr jag fem roströda stoldynor med band som ska svängas och vrängas och pressas så det blir fina rosetter när dynorna sedan ligger fastknutna på stolarna.
Arbeten som förut tog en dylik tid befattade jag mig inte med i yngre dar. Det fanns inte tålamod tillräckligt helt enkelt. Nu finns det. Nu påtar jag på med trasselhärvor och småpjuck som tar av min alltmer krympande dyrbara tid som jag förnuftsmässigt kunde använda till något annat. Till större ting. Till världsförbättrande stora. Men har det inte blivit av tidigare lär det väl inte bli mera, sånt tar a lifetime och min lifetime ist bald zu ende. Tänker jag. Reflekterar om jag har blivit mera enkelspårig, inte kräver så mycket mer av tillvaron än att hålla på vränga tie stycken band som alla sedan vänder rumpan till och sätter sig på.
Men det ska vara skönt för lilla rumpan här i världen.

Inga kommentarer: