roligt att du tittar in! Här skriver en mamma till tre utflugna barn och mormor till tre småpojkar.

lördag 29 september 2007

frostnatt och flytt

Vilken tur att jag hann täcka de ömtåligaste med fiberduk! Månen lyste kall och klar när jag tassade ut i sena kvällen och bredde ut den. Men rosenbönan tyckte duken var alltför tunn i alla fall, hon frös och nu slokar hon sorgligt, den känsliga damen. Kort är livet för en rosenböna.

Igår for vi till skären och njöt av färgerna på holmar och skär. Gula björkar mot blåttblått vatten. Vi hade ett skönt dygn med månskensbastu, tända ljus inne och nån marschall ute och mångatan glittrande över fjärden. Det blixtrade till ett tag när vi satt och pratade, undrade om det åskade nånstans. Läste senare i tidningen att det var en meteorit som brunnit upp i atmosfären.

Två saker av vikt har hänt i dag. Båten kom upp ur sjön och sonen har flyttat hemifrån. Det första känns skönt men dominerande är känslan av livets obönhörliga gång. Det är som det ska vara intalar jag mig och står en stund stilla i hans rum som mera liknar en horisontell garderob just nu när han håller på och tömmer.

Innan denhär dagen börjat, då morgonsolen lyste över fjärden och vattnet ångade i ett mjölkigt dis i den kyliga luften tänkte jag att det är dag i Burma nu. Vem dör där idag för friheten i sitt land? Vem förlorar en anhörig? Förtryckare blir aldrig långvariga men innan dess..
Det är hemskt att de skjuter munkar.

Inga kommentarer: